2013-01-29
13:25:00
Back on track.
Den där känslan när man är så deprimerad så man inte kan låta bli att röka, ta droger och dricka..
Den där känslan när man inte kan drömma om annat än en person som man låtit gå..
Den där känslan när man varken har lust eller ork till att gå till skolan på dagarna.
Den där känslan när man bara vill lägga sig i en grav och vänta på domedagen.
Var sekunder från att ta mitt liv i förrgår.. Jag stannade för en person, en person jag aldrig kommer prata med igen.. För en person jag älskar mer än någon annan. Mitt öde är förbi, har jag något val? Är det dags..?
Jag menar.. Jag klalrar mig utan vänner, jag klarar mig utan Nancy.. Men utan Pernilla..... Är jag ingenting...
Onödigt inlägg men behöver den här bloggen för att få skriva av mig eftersom att alla tycker att jag är dryg när jag klagar personligt..
-Mr. Nobody
Kommentera inlägget här:
